See you on the other side
Min kära moster skrev i en statusuppdatering på ansiktsboken att hon från sin balkong såg sin bror, min morbror, gå förbi och att det värmde hennes hjärta. Nu var det ju inte min morbror då han tyvärr sedan 14 år tillbaka bor i Nangiala. Men det värmde ändå.
Det fick mig att tänka på hur annorlunda mitt och mina näras liv kanske skulle ha varit om alla mina nära och kära som nu är i Nangiala istället skulle varit kvar här med oss i nutid. Saknar dem så mycket även om det blir svårare och svårare att minnas dem. Har fantastiska minnen fast de blir suddigare och luddigare och jag minns knappt vem som var jag och vem som var mina systrar eller min kusin.
Jag önskar att det kunde ha varit annorlunda för att jag vill så gärna minnas dem! Jag vill så gärna kramas med dem! Jag vill så gärna, men minnena (oavsett hur luddiga) värmer ändå.
Jag önskar att det kunde ha varit annorlunda för att jag vill så gärna minnas dem! Jag vill så gärna kramas med dem! Jag vill så gärna, men minnena (oavsett hur luddiga) värmer ändå.
Haha, kan inte vara seriös... Njet. och jag ville ha en picnick fast det regnar. Some other time then?