Thank you, oh thank you so much
Ibland är jag mer än överlycklig att jag valde att jobba med den här familjen. Jag har och har haft tur. De är rättvisa och otroligt trevliga. Visst är det mycket ibland med fyra flickor från två till elva år gamla men bra väger verkligen upp det jobbiga och slitsamma.
Idag under frukosten så fick jag en check på 50 euro eftersom att jag hade betalat tillbaka efter vad som hände i lördags. Fick nästan hjärtklappning när jag såg checken och frågade varför. Hennes svar var att om det hade varit så att jag hade tappat bort/blivit avstulen av ett klädesplagg eller barnvagnen så hade jag inte varit tvungen att betala tillbaka så varför skulle jag betala tillbaka då det var pengar. Känner samtidigt att det var mitt fel och pengar är pengar och 50 euro är mycket pengar. Blir nästan lite tårögd.
Nej, jag har verkligen haft det tur med den här familjen. Jag ser och hör det varje dag då jag pratar med mina andra au pair vänner. De har det inte alls alltid enkelt. (Även om jag inte heller alltid har det enkelt men familjen behandlar mig i alla fall som en del av familjen.) De har oftast inte alls någon bra kontakt med föräldrarna och behandlas mest som något man helst ska hålla tyst om. Vilket gör mig förbannad. Mer än förbannad. Men det är något jag kan skriva mer om en annan dag. Så tillskillnad från de flesta jag känner här som är aupairer så har jag det jävligt bra. Riktigt riktigt jävla bra.
Så jag skriver alltså ett blogginlägg just nu till min aupairfamilj på svenska för att tacka dem! Tack så otroligt mycket! (de kommer få läsa detta i slutet på min aupair tid är... och ja, jag har redan tackat dem på franska och engelska)...