Länge sedan sist
Det är länge sedan jag sedan skrev något här. Vet inte riktigt vad som nu får mig att skriva igen. Har under ett bra tag nu inte haft någon önskan eller något behov att uppdatera min blogg. Kanske är det att jag inte uttryckt mig på svenska i skrift på flera månader. Skriver, pratar och använder engelska dagligen. Pluggar även finska (även om det inte riktigt går som jag vill att det skulle göra). Jag vill mer. Jag vet inte riktigt vad. Men jag vill mer. Det känns som om jag står och stampar och det gör mig frustrerad. Jag förstår inte heller varför. Varför händer detta? Varför står jag och stampar? Varför?
Har tänkt på att söka ett heltidsjobb och glömma hela idén med att vidareutbilda mig på universitet. Fast, i slutändan. Vem eller/och vad skulle det hjälpa? Känner mig gammal. Samtidigt är jag medveten att jag bara är 23 år gammal. Önskar då och då att jag gjort mer. Varit mer. Upplevt mer. I alla fall i min ålder. När jag var 18 trodde jag att jag redan skulle vara klar med min kandidatexamen vid det här laget. Eller om inte klar, så i slutspurten. Har vuxit upp och lärt mig många läxor sedan dess. Fast när jag tänker fram till hur jag vill att mitt liv ska se ut, vad jag vill göra och var jag är, så ser jag mig med en högre utbildning, fast jobb på ett museum eller på fält (arkeologi), med musik som hobby och ett leende på mina läppar. Kan inte låta mig själv släppa den drömmen, idén. Skulle nog inte kunna leva med mig själv om jag gav upp på det sättet.
Har inte lett ordentligt på en månad nu känns det som. Vet inte riktigt varför. Eller, jo. Fast samtidigt inte. Önskar jag hade alla svar och att det var så lätt som att bara ställa sig upp och sedan är allting okej. Fast så enkelt är det klart inte. Men jag försöker. Jag gör mitt bästa. Dag för dag. Ett steg i taget. Eller kanske en cliché i taget.