one step at the time - november 2008

Lördag

har varit en skitdag med ett fåtal positiva puffar. Godmorgon hörde jag Peter säga imorse till mig, kl. 07.55... Efter det frukost, åka hem och inse att ytterdörren är låst och att jag inte har någon nyckel med mig, och att det inte finns någon nyckel utlagd. Inte plus, sedan vara tvungen att ringa och väcka pappa så att han kan låsa upp dörren för att sedan gå och lägga mig en stund i sängen. En stund blev till att klockan var 12.25 och sedan blev jag tvingad att följa med och välja glasögon till min lillasyster, något som tog tid som jag anser var alltför dyrbar för att svamla med en ointresserad åttaåring. Där åkte min shoppingtid och när vi var klara med glasögona var klockan 14.30 och stan stängde kl. 15.00 och visst hann jag kolla på kläder men inte en janne att jag hann pröva allt som jag ville pröva. Vilket innebor att min shoppingkasse var tom när vi skulle fara hem. Inte kul. Efter det har jag suttit vid datorn och bara gjort läxor och en massa andra saker som jag borde ha gjort för jättelänge sedan men är för inspirerad för att göra. Har förresten kommit på vilket ämne jag ska skriva om till historien, EN VECKA INNAN DEN SKA IN!!!!. (idiot = jag) nähe, kan det vara sant?

Har kollat på mobiler de senaste veckorna men har inte valt någon, inte köpt någon. Här kommer jag och är snål, en skada sedan barndommen, och tänker på alla andra före jag tänker på mig själv vilket innebär att jag tillslut inte ändå kommer få det som jag vill ha. Kollar på LG,HTC, Sony Ericsson, Samsung och självklart Nokia men hittar inget som passar det jag vill ha som en smäck. Nepp. Har någon något råd på en touchscreen mobil med bra funktioner, bra minne och en bra fungerande kalender som inte har några gränser på inlägg. (P.S.Samsung suger när det gäller minne och minnesfördelning, kommer från en som lånat sin systers i snart ett år.) Jag är desperat efter en ny mobil.

De senaste två dagarna har inte varit mina bästa. Kanske inte det bästa att skriva men jag måste få ut det. Japp. Några ur ks ska ha en fest och jag är bjuden även om inte någon har sagt åt mig personligen att jag är bjuden, men känner jag att fara dit? Hmm. Känns inte så. Borde fara för att jag inte har träffat dem eller liknande på så så länge men känner att jag inte vill fara dit i all rök och all sprit som jag ändå inte kommer dricka eller förnöja mig med. Känner mig så kluven om det. Men vi får väll se sen hur det går med det.
Varför kan jag inte ha samma vilja att skriva på mina arbeten som jag har att skriva en massa skit om absolut ingenting i bloggen? Detta kanske blir mitt längsta inlägg hittils, iaf det längsta klagoinlägget.

Hursomhelst, jag vill till sthlm(vet inte varför) eller till paris och bara leva livet. Shoppa kläder och skor och en massa andra onödiga saker som jag skulle kunna leva utan fast skulle vara glad med (iaf för stunden). ;]